Kong is King
Jag vet att jag kysser Kongs håriga rumpa, men fan, det är en rumpa värd att kyssa.
Det mest legendariska filmkraschen sedan Abbott and Costello meet Frankenstein heter King Kong vs Godzilla.
Ni vet förmodligen redan att jag älskar Godzilla, så det här är som himmelen för mig.
Filmen är ingen uppföljare för King Kong, utan den centerar mer runt Godzilla.
En tvkanal tappar tittare och det enda hopp de har är att hitta ett gigantiskt monster att ha som sponsor! Det är storyn, helt enkelt. Jag tror att Kanal Fem gjorde något liknande och nog blev väl Färjan-Håkan populär alltid. Nä, förlåt. Tar tillbaka skämtet.
Två reportrar åker till en ö bebodd av infödingar för att hitta det här stora monstret och ni kan nog alla lista ut vad de hittar för något. Men svaret är dålt för publiken, även fast vi redan sett titeln.
Samtidigt som de är på ön sliter sig Godzilla sig loss från isberget (se Godzilla Raids Again) och närmar sig Tokyo. Reportrarna fraktar hem King Kong efter han fick slåss mot en enorm bläckfisk och kommer fram till Tokyo i samma stund som Godzilla kommer till land.
Nu vill vi förstås efter halva filmen få det vi väntat på; ett slagsmål mellan Godzilla och King Kong. Jag beklagar. De träffas litegrann och Kong flyr. Nu blir det ännu mer snack. Visst blir man lite less på snack i monsterfilmer? Däremot är snacket grymt mycket bättre i den här filmen än det brukar vara i många monsterfilmer. Dialogerna är laddade med urusla skämt som får mig att garva upp. Men det är ändå inte därför jag vill se en monsterfilm.
Nä, om det är en strid man vill se, så får man vänta tills det är tio minuter kvar. Men då kommer ni inte att bli besvikna. Matchen är helt otrolig och det är en jäkla fröjd att få se sina favoritmonster fajtas.
Egentligen var det tänkt att Godzilla skulle möta Frankensteins monster, men han byttes ut i sista stund mot Kong. Det förklarar den konstiga scenen då King Kong träffas av två blixtar och plötsligt blir mycket starkare. Filmen förklarar det med denna dialog
"Oj, nu är det storm! Då har King Kong en chans ändå! Han blir starkare av elektricitet!"
"Va, blir han?"
"Ja."
Sen undrar jag också över hur stor Kong egentligen är. När han slåss mot Godzilla är de i samma storlek, men när han krossar en stad på egen hand så är han lika stor som i den amerikanska originalfilmen. Nåja. Det här är ingen tänkare. Checka in hjärnan i lobbyn, sätt dig i biostolen och skratta med. Det här är en bara en fröjd för ögonen
Här har jag en konstig jävel till er. King Kong Escapes (som även kan kallas för King Kong vs Mecha King Kong)
En ond forskare behöver den legendariska Kongs styrka för sin forskning och bygger därför en Kongrobot. Men det visar sig att den inte duger och att han måste bege sig ut för att vinna den verkliga Kong. Där har vi storyn.
Jag måste säga att jag såg fram emot att se den här filmen. Trodde den skulle påminna om Godzilla vs Mechagodzilla, men jag hade fel. Det var alldeles för lite Kong vs Mechakong-action och handlingen kändes överkomplicerad. Läst att det ska vara en uppföljare till King Kong vs Godzilla, men jag ser inget annat samband än att det är Toho som producerat båda filmerna.
King Kong Lives är uppföljaren till King Kong från sjuttiosex. Den går ut på att Kong överlevde det legendariska fallet från World Trade Center. Läkare har arbetat i flera år med att återuppväcka Kong som hamnade i en koma.
(Har ni också tänkt på att ingen film är riktigt perfekt förrän någon hamnar i en koma?)
De upptäcker att de inte kan väcka Kong, om de inte får en blodtransplantation. Och eftersom inget annat blod fungerar, gäller det att skaffa en ny jätteapa från Skull Island! De hittar en på en gång, och det visar sig vara en hona! De upprepar det faktumet flera gånger om med skämt som "Så behandlar man inte en kvinna!" och flera, flera varianter av det.
King Kong (2005)
Det här är förmodligen den King Kong-filmen de flesta som läser min blogg har sett eftersom den är rätt ny. Själv såg jag den på bio och blev helt tagen. Det är inte ofta man lyckas skapa en nyversion av en film på den här nivån.
Handlingen är desamma som i originalet men några få förbättringar. Det är vad jag tror att filmen vinner på. Vi får en bättre inblick på relationen mellan An Darrow och Kong vilket får oss att faktiskt förstå varför Kong förälskade sig i henne. Mer än det faktum att hon var blondin. Dessutom har de återskapat den legendariska spindelhålsscenen som blev censurerad i originalversionen och förlorad för alltid. Jag skulle nästan vilja säga att den scenen är höjdpunkten på hela filmen.
Jag måste erkänna att det är lite kämpigt att se en film på tre timmar. Det spelar ingen roll hur bra filmen är; tre timmar är ändå en rejäl speltid. Som tur är fylls de ut på ett bra sätt. Det är ofta mycket som händer och en kortare film skulle kännas lite tafatt (Även om jag känner att vissa scener skulle kunna klippas bort; som skridskoåkningen i Central Park med Kong.)
Den här filmen måste alla monsterälskare se. Eller tillochmed alla filmintresserade. Det är rysligt bra, men en lång jävel att ta sig igenom.