Jag hatar spindlar. Det är inte så att jag är rädd för dem, utan det är en fobi. Jag vet att spindlar inte är farliga och att jag inte har anledning att vara rädd. Men när en spindel är i mitt rum, när de kryper på mig, när de är i min säng när jag sover så fryser kroppen till is. Fobi är som en allergisk reaktion. Citrus är någonting många är allergisk mot. Det är inte farligt, egentligen. Men kroppen har fått för sig att det är det. Därför sväller den upp och skriker "nej", vilket får personen att undvika citrus. Samma sak gäller då det kommer till min spindelfobi. Spindlar är inte farliga, men när jag ser den aktiverar hjärnan en skräckreflex. Den får kroppen att vilja springa iväg och aldrig närma mig en spindel igen. Halva hjärnan säger att spindlar inte är farliga. Den kan triumfera om jag får syn på en spindel på långt avstånd, vilket kan få mig att lyckas klara av att döda dem. Men den andra hjärnan skriker "iväg! Bort! Akta! Fara! Rökning förbjuden!" om jag inte lägger märke till spindeln förrän den klättrar på min arm.