Godzilla-thon vecka ett
Godzilla (1954)
Alla vet vem Godzilla är. Kanske tänker ni på en stor dinosaurie, eller som en humorsymbol men vad man än tycker så måste man hålla med om att Godzilla från 1954 är en hemsk film.
Godzilla kom ut bara ett decennium efter atombombsattacken i Japan, så den här filmen har en väldigt allvarlig ton när de pratar om ett monster som är muterat av kärnvapen. Och de har all anledning att ha det.
Vi har alla åtminståne sett någon monsterfilm, men den här visar allt på en helt annan nivå. Monstret är inte i fokus och man känner sig inte road då hus slås sönder. Det är någonting man ofta ser i monsterfilmer, men det här är första gången man ser att människor verkligen kommer till skada. Fulla sjukhus med skadade patienter där deras närmaste får tränga ihop sig så gott de kan, för att sörja den skadade. Det finns en scen där en kör med unga flickor sjunger en requiem för alla de som förlorat sina liv. Det är jäkligt obehagligt.
Det här är en hemsk film, men absolut en av de bästa monsterfilmerna jag sett, tillsammans med King Kong och The Day of the Triffids.
Om ni är något som helst fan av monster, filmer, Japan eller bilder som förevigt stannar i skallen; se den här filmen.
Om du inte har sett den, se den. Helst imorgon.
En ny Godzilla upptäcks av två piloter, men monstret är inte ensamt. Denna gång märker de ett att ett annat monster slåss mot Godzilla. Här introduceras Anguirus. I denna film är det inte Godzilla mot Tokyo, utan nu slåss de två monstren mot varandra - med Osaka som krigszon. Staden slås till spillror medan japanerna försöker stoppa dem.
Den här filmen har inte samma hemska stämning som den tidigare, utan nu är filmen ganska medveten om att folk vill se förstörda hus och slagsmål mer än något annat. Det gillar jag! En ny ton på Godzilla slår inte fel och konceptet med monster mot monster blir en klassiker.
Se den här filmen om ni är ute efter svart-vit action när den är som bäst.
King Kong vs. Godzilla (1962)
Det mest legendariska filmkraschen sedan Abbott and Costello meet Frankenstein heter King Kong vs Godzilla. King Kong är det mest välkända monstret i historien (med undantag av Frankensteins monster) och nu ska han slåss in till det sista mot vår favorithjälte.
En tvkanal tappar tittare och det enda hopp de har är att hitta ett gigantiskt monster att ha som sponsor! Det är storyn, helt enkelt. Jag tror att Kanal Fem gjorde något liknande och nog blev väl Färjan-Håkan populär alltid. Nä, förlåt. Tar tillbaka skämtet.
Två reportrar åker till en ö bebodd av infödingar för att hitta det här stora monstret och ni kan nog alla lista ut vad de hittar för något. Men svaret är dålt för publiken, även fast vi redan sett titeln.
Samtidigt som de är på ön sliter sig Godzilla sig loss från isberget (se Godzilla Raids Again) och närmar sig Tokyo. Reportrarna fraktar hem King Kong och kommer fram till Tokyo i samma stund som Godzilla kommer till land.
Nu vill vi förstås efter halva filmen få det vi väntat på; ett slagsmål mellan Godzilla och King Kong. Jag beklagar. De träffas litegrann och Kong flyr. Nu blir det ännu mer snack. Visst blir man lite less på snack i monsterfilmer? Inte därför jag ser dem.
Nä, om det är en strid man vill se, så får man vänta tills det är tio minuter kvar. Men då kommer ni inte att bli besvikna. Matchen är helt otrolig och det är en jäkla fröjd att få se sina favoritmonster fajtas.
Egentligen var det tänkt att Godzilla skulle möta Frankensteins monster, men han byttes ut i sista stund mot Kong. Det förklarar den konstiga scenen då King Kong träffas av två blixtar och plötsligt blir mycket starkare.
Sen undrar jag också över hur stor Kong egentligen är. När han slåss mot Godzilla är de i samma storlek, men när han krossar en stad på egen hand så är han lika stor som i den amerikanska originalfilmen. Nåja. Det här är ingen tänkare. Checka in hjärnan i lobbyn, sätt dig i biostolen och skratta med. Det här är en komedi.
Okej, kanske ingen komedi, men det finns många humoristiska element och dräkterna är så dåligt gjorda (munnen på Kong rör sig inte när han vrålar) att man inte kan låta blir att småfnissa. Försök själv!
Kanske ingen höjdare i Godzilla-serien, men slutscenen är så fantastisk att man måste se den om och om igen.
Mothra vs Godzilla (1964)
1961 spelade Tohostudio in Mothra och nu är det dags för henne att möta Kungen över alla monster - Godzilla.
Under en stor storm flyter ett gigantiskt ägg upp på land. Alla kontaterar att det är ett monsterägg och ett rötägg till affärsman köper ägget av den som först hittade det för att tjäna pengar på en monsterdjurpark. Plötsligt dyker det upp två feér som berättar att det är Mothras ägg och att de vill ha tillbaka det, men affärssnubben tillåter inte det. Så de två feérna åker hem tomhänta. Vadå? Menar du att det är konstigt att se två feér i en godzillafilm? Ja. Ja, det är det. Men om man redan har en radioaktiv dinosaurie kan man lika gärna ha feér också.
När de två feérna gett sig av reser sig Godzilla ur marken. Hur han till en början hamnade där, vet jag inte. Men det är vad som händer, men det är något fel. Godzilla är mycket klumpigare än vanligt, även fast han ser smidigare ut än i den första filmen. Han fastnar med svansen i byggtorn och snubblar in i hus. Det verkar som att han inte ens försöker förstöra något, utan att han istället bara är en olycksfågel.
Tre reportrar åker till ön där ägget kom ifrån för att försöka övertyga Mothras "ägare" om att deras monster ska slåss mot Godzilla. Tjugo minuter in i filmen börjar slagsmålet. Men det var inte mycket att hurra för, känner jag. Mothra skapar mest stora vindar och drar runt Godzilla i svansen. Inte något riktigt slagsmål som man fick se i King Kong vs Godzilla, och det kanske man blir lite besviken på.
Den här filmen fokuserar mest på Mothra och lämnar Godzilla lite på sidan om. Men det är kanske så det blir. Introducerar de nya monstren, nu när världen vet vem Godzilla är.
Även fast slagsmålet känns lite tamt, så är det här en av de bättre godzillafilmerna. Eftersom fyra femtedelar av filmen handlar om människorna runt Godzilla, så är även den handlingen viktig. I King Kong vs. Godzilla satt man mest och väntade på striden, men nu var handlingen genomtänkt och intressant. Och det är så det ska vara.
Ghidorah - the Three-Headed Monster (1965)
En utomjording från Venus intar en prinsessas kropp för att varna jordens befolkning att någonting hemskt kommer att hända. Först berättar hon att Rodan kommer att vakna till liv ur Asoberget där han dog i filmen Rodan från 1956. Venusianen (marsianen, beroende på vilket språk ni ser filmen på) berättar också att Godzilla kommer stiga ur havet och förstöra ett skepp. Båda sakerna inträffar och monsterna börjar förstöra Japan.
Samtidigt faller det ner en meteor och ur den kläcks Ghidorah som senare kommer att bli stor i godzillaserien. Nu har vi alltså tre monster som förstör Japan! Då kommer en av originalmothras ungar (den andra har visst dött. Ingen större förklaring om det) och övertygar Rodan och Godzilla att de måste slåss mot Ghidorah istället. Där börjar det riktiga matchen! Ghidorah med tre huvuden mot Rodan, Godzilla och Mothra.
Godzilla har inte gjort mycket under något slagsmål i den här filmen. Tidigare har han mest kastat stenar som Rodan slår tillbaka, som sedan Godzilla slår tillbaka och så håller det på i säkert tre minuter medan Mothra bara följde stenen med huvudet. Jag förstår inte varför Godzilla bara kastar sten i den här filmen. Han kan spruta radioaktiv gas ur munnen, men det tror jag aldrig att han gjorde i den här filmen. Man kan inte vinna över tre huvuden som konstant skjuter laser med stenar, Godzilla! Det är därför du inte fixar honom själv!
Den här filmen är den första filmen som riktar sig mot barn. Jag är inte helt förtjust i det valet; de har ju redan Gamera. Just att monstren kan snacka med varandra (med feérna som översättare för oss) och att Godzilla mest kastar sten faller mig inte helt i smaken. Men det är däremot grymt att se fyra monster som slåss mot varandra samtidigt, och det är inte sista gången vi gör det.
